Historier

Fjällräven Extreme Marathon 2004

Ja, så var det dags igen. Kom upp till Åre på torsdag eftermiddag och det första som händer efter att vi plockat ut kartor och prylar är att vi stöter på min vän speakern från ÅEC. Tar ett långt snack med honom och han undrar om vi tänker vinna. Han får ett skratt till svar! Nåväl, nu gäller det att försöka luska ut hur banorna går. Alla kontrollerna är inritade men vi vet inte hur dom kommer tas så vi går igenom olika alternativ och vilka de optimala vägvalen kan vara. Sen ska ryggsäcken slutpackas och den väger mer än den borde…hmmm. Minskar lite på packningen och sen är det bara att försöka sova. 

             1

Dags för start, står i fållan och plötsligt börjar speakern snacka om oss i samma mening som vissa norrmän som senare vann. Han tycker att vi tillhör favoritlagen. Tack för den! Jag vinkar avvärjande mot honom men han tolkar det som om att jag gillar att få beröm….vilket jag iofs gör. Pang, starten går och vi är iväg. Ryggan känns tung i början och solen värmer ordentligt, men vi kommer in i ett bekvämt tempo och jag springer utan att förta mig. Vi tar ett rakt vägval till första kontrollen och spikar och det känns skööööönt! Kommer upp till tvåan på ett berg och får höra att vi ligger 12:a. Satan i gatan, hur gick det till? Nu springer vi på bra men lägger några minuter på småkrokar känns det som och vid fyran när vi gått över skutmassivet får vi sällskap av täten i damklassen.

 

Nu är det långsträcka och vi ligger tillsammans med tjejerna som tuffar på fint. Löpningen går ruggigt lätt för mig här men efter en timme in på denna sträcka börjar Danne slira lite. Jag peppar och han hänger i. Efter drygt 3½ timme kommer vi fram till 4:e kontrollen. Ett litet missöde här vid ett vad…jag börjar sjunka i dy och blir tvungen att kasta mig fram och simma med ryggsäck på och karta i handen. Den klarar sig hyggligt men jag håller tummarna att mina plastpåsar höll tätt! Stigning igen och vi tappar på tjejerna men går ikapp och förbi i nästa utförslöping.

 

Efter sjätte kontrollen så tar jag täten i klungan men upptäcker att Danne nu börjar få det jobbigt värre. Vi har långsträcka nu igen (8.5 km fågelvägen) och ska runda ett berg och drar ner på takten och släpper tjejerna. Känns som om det är läge att prioritera att komma fram bara. Resten av dagen känns som det tar evigheter. En ljuspunkt var en underbar klättring över Mullfjället på slutet med fantastisk utsikt! Vi kommer ner till målet och får höra att vi ligger bra till och det känns otroligt skönt att få tvätta sig och käka.

 

Summering av dag 1: 35 450 meter fågelvägen, 1890 höjdmeter ackumulerat. Mycket ljung, mycket myrlöpning och bitvis svår orientering. Orolig för att Danne ska få det jobbigt dag två för han såg ut att vara svimfärdig vid ett tillfälle på slutet. Samtidigt vet jag att han är bra på att återhämta sig. 10:e plats är klart över förväntan men jag trodde inte att vi skulle hålla på så länge som 7.12.

 

Nattlägret. Ja, vad finns att säga. Äta-hämta vattten-gå på muggen-äta-hämta vatten-gå på muggen…osv. Sömnen urusel! Varmt och svettigt och jag sov max 4 timmar uppskattar jag det till men det var jag nog inte ensam om…

 

Dag 2: Sömnig. Dags för start och vi startar i gemensam klunga med de flesta andra lagen. Har några blånaglar men är inte stel och inte ont någonstans. Lysande! Första sträckan är upp på Mullfjällets topp. Jobbar på bra och det känns kanon. Nästa sträcka är helt underbar. Först några kilometer utför och sen en klättring upp på en topp och vi jobbar oss ikapp 2 andra lag. Ner till nästa kontroll och vi är 7:a. Det ger bra energi och vi ligger med ett annat lag till nästa medan ett lag släpper. Myr och ljung nu men snart är det dags för den riktiga klättringen och vi får dra ner på takten. Nu är det bara upp och ner. Upp på Skutan och Västerskutan, ner till någon liten sjö. Upp på ett mindre berg, ner till en annan liten sjö. Upp på skutan igen, fast inte toppen som tur är och sen ner en bit och upp på Totthummeln. Hade en svacka pga dåligt energiintag en liten stund men en powerbar, gel och sportdryck gjorde att jag nu känner mig stark igen. Vi har hastigt och lustigt nu bara 3 korta kontroller kvar. Lite slumpmässig orientering nere i pisterna kostar tid i missar men plötsligt så har vi bara 350 meters utförslöpning ner till mål. Spurtar på bra och speakern annonserar felaktigt ut oss som 4:a men det känns helt okej. Vi är i mål. Vi har grejat F.E.M 70. Känns helt underbart!!!

 

Summering av andra dagen: Var lite sömnig, skulle ha velat ha ett par timmar sömn till under natten men kroppen kändes fin. 34 750 meter fågelvägen och kliniskt fritt från slätlöpning, ackade 2400 höjdmeter och det tog 7.39. Helt sjukt!  

Sammanfattningsvis så är jag jättenöjd. Impad över min partners förmåga att bita ihop för jag var lite orolig bitvis kan jag erkänna, men han ska fan ha tapperhetsmedalj! Det är bara att konstatera att det här är en tuff tävling. Hälften av lagen i långa klassen bröt och vi kom 10:a av 60 startande lag.